Sida 1 av 5

Postat: 7 december 2005, 11:52
av *Sandra*
Hur kan kärlek vara så underbar men samtidigt göra så förbannat ont? Jag fattar inte,,,, visste jag att man kunde må så dåligt så skulle jag ALDRIG kastat mej in i ett förhållande! Det lär iallafall aldrig mer hända...
När man börjat planera för framtiden och har en klar bild av hur livet ska se ut framöver,, så får man reda på grejer som känns som en smäll rakt upp i ansiktet, och helt plötsligt betyder man ingenting... [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img] Jag kan bara inte förstå att man efter 3 underbara år som bara var början på något så riktigt stort och riktigt speciellt bara kan sluta med att man inte pratar med varandra. [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... #>/hmm.gif[/img] Är det normalt eller??? Är det rimligt att man bara nån vecka innan "slutet" har diskuterat om hur man ska göra om i huset, vilken soffa man ska ha, planera en lång resa, få höra att personen i fråga älskar dej och får ett smycke(hjärta) på 3års dagen??? Jag kan bara inte få det här pusslet att gå ihop.
[img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... #>/sad.gif[/img]
Har många vänner som stöttar och peppar men enda gången jag känner mej riktigt lugn är när jag sätter mej i min Honda och bara kör. Men ska nu ändå sälja min skatt eftersom det samtidigt är så mycket minnen, den bilen var ju ändå "våran" eftersom jag fick så mycket hjälp med den,, jag känner att jag inte riktigt kan ge min skatt allt som jag skulle vilja helt själv. Kommer sakna allt runtikring så förbannat mycket så jag vet inte vad.

Just nu finns det bara ingen framtid!

Kram//Sandra

Postat: 7 december 2005, 12:33
av Andreas79
Beklagar... hoppas du mår bättre snart vännen [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/wink.gif[/img]

Postat: 7 december 2005, 12:35
av Clabbe
Tråkigt att höra....
Tyvärr är det sånt som händer..
Det som inte dödar dig gör dig starkare...
C´est La Vie...

Postat: 7 december 2005, 12:39
av boltis
Tråkigt! Mycket tråkigt! Har själv varit i din sits (finns nog en tråd om det oxå, hehe)

Hoppas det känns bättre snart ivarjefall! Kärlek är bara problem har jag märkt..

Postat: 7 december 2005, 12:53
av AcKyL
som boltis sa..kärlek = problem

Man ska aldrig planera framtiden någonsin med någon man har ett förhållande med bara. Annan sak om man gifter sig eller nåt, då har man ändå bundit fast sig vid varandra och har skyldigheter/rättigheter att kräva av sin partner. Men i ett vanligt förhållande är det inget som är säkert i...
Bara att bita ihop och gå vidare, det kommer fler..

Postat: 7 december 2005, 14:51
av *Sandra*
Jag vill höra mera,,, ni säger precis vad jag behöver höra ..... Kärlek=problem [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/whip.gif[/img] , och det känns ändå "bra" att jag inte är ensam utan att andra också har varit med om typ samma sak!
Men det som gör SÅ FRUKTANSVÄRT ont är att jag trodde faktiskt min Snuff brydde sej mer om mej än så... Att han pga små skitsaker bara ger upp. Jag är ju bara 22 men jag hade ändå sett fram emot nåt lite smått kanske [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/baby.gif[/img] , men det lär ju aldrig bli av...

Kram på er [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/wink.gif[/img]

Postat: 7 december 2005, 14:55
av Clabbe
Man lär sig så länge man lever...
Saker man trodde och hoppades på att den andre också ville/tyckte visar
sig vara helt fel...

Postat: 7 december 2005, 15:06
av Ricce
Jag vet precis vad du känner, jag blev singel för bara 3 veckor sedan och jag har haft det så oerhört jobbigt, och jag hade precis som du sett en framtid med henne. men sen slårs benen undan för mig. Dett ända man kan göra då är att börja kravla och lära sig ställa sig upp igen. det är jobbigt och många tårar på vägen men det går bättre och bättre. Och som sagt kärlek är likamed problem.

Postat: 7 december 2005, 18:51
av *Sandra*
<!--QuoteBegin-Ricce+7 Dec 2005, 15:06:00--><div class='quotetop'>QUOTE(Ricce @ 7 Dec 2005, 15:06:00)</div><div class='quotemain'><!--QuoteEBegin-->Jag vet precis vad du känner, jag blev singel för bara 3 veckor sedan och jag har haft det så oerhört jobbigt, och jag hade precis som du sett en framtid med henne. men sen slårs benen undan för mig. Dett ända man kan göra då är att börja kravla och lära sig ställa sig upp igen. det är jobbigt och många tårar på vägen men det går bättre och bättre. Och som sagt kärlek är likamed problem.
<div align="right"><a href="index.php?act=findpost&pid=218345"><{POST_SNAPBACK}></a></div><!--QuoteEnd--></div><!--QuoteEEnd-->

[img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img] Hur känner du idag då, efter 3 veckor? Går det överhuvud taget att klara av vardagen?
Varje morgon känner jag bara att jag vill ha honom vid min sida, och när jag går och lägger mej finns han inte där [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img] Har aldrig känt mej så otillräcklig i hela mitt liv. Det flyger runt så mycket tankar i huvet så jag klarar ju inte tänka på något annat, jag vill ju bara ha honom hos mej precis hela tiden,,, man vet fasimej inte vad man har förrän man har förlorat det [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img]
Jag kommer ALDRIG att klara av detta [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img]

Postat: 7 december 2005, 19:21
av Manji
Klart du klarar av det här!

Gråt, vad ledsen!
Sen kommer du tillbaka, starkare än innan, och finner massa positiva saker i livet [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... /smile.gif[/img]


Lycka till!

Mvh

Postat: 7 december 2005, 19:22
av JG
titta inte bakåt.
ut med polare och festa o försök ha roligt.
gör allt som du inte kunnat göra innan, då du varit fast i ett föhållande.
olika för olika personer så klart.
svårt för mig att svara i ämnet då jag inte varit med om d själv.
min flickvän dog för 1,5 år sedan, det var hårt, men går ju kanske inte riktigt att jämföra...det tog sin tid, men det gick....jag försökte att inte titta bakåt, sökte mig till vänner, och försökte ha så roligt som möjligt. det blev bättre och bättre..
kan nog säga att jag är helt återställd förutom nackskadan då från olyckan.
så visst går det.
kämpa på

Postat: 7 december 2005, 20:05
av Branten
sysselsätt dig med vänner o jobb!
gräv inte ner dig i det du inte har, utan kolla på vad du har istället.. hade samma sak som hände i somras.. det är alltid svårt när det tar slut, men det gör det ju alltid förr eller senare. livet går vidare.. o tänk va mkt mer uppmärksamhet du kan tillgodoräkna dig när du är ute...

d klarar du lätt.. du är ju bara 22.. du har ju hela livet framför dig.. hans förlust...

Postat: 7 december 2005, 20:22
av Ricce
<!--QuoteBegin-Welle+7 Dec 2005, 19:51:56--><div class='quotetop'>QUOTE(Welle @ 7 Dec 2005, 19:51:56)</div><div class='quotemain'><!--QuoteEBegin-->]
[img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img] Hur känner du idag då, efter 3 veckor? Går det överhuvud taget att klara av vardagen?
Varje morgon känner jag bara att jag vill ha honom vid min sida, och när jag går och lägger mej finns han inte där [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img] Har aldrig känt mej så otillräcklig i hela mitt liv. Det flyger runt så mycket tankar i huvet så jag klarar ju inte tänka på något annat, jag vill ju bara ha honom hos mej precis hela tiden,,, man vet fasimej inte vad man har förrän man har förlorat det [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img]
Jag kommer ALDRIG att klara av detta [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img]
<div align="right"><a href="index.php?act=findpost&pid=218430"><{POST_SNAPBACK}></a></div><!--QuoteEnd--></div><!--QuoteEEnd-->

Nu klarar jag mig bra, visst har jag mina dåliga stunder när allt bara känns skit. Men jag sysselsätter mig hela tiden, då har jag ju annat att ägna mig åt och tankarna går på annat håll. De gånger jag har pratat med henne sedan det tog slut har det känts som en kniv i hjärtat.

I mitt fall så vill jag ha kvar henne som vän och vi har inga agg mot varandra. För att klara detta har jag sagt att vi inte ska prata mer på ett tag för när jag känner att jag är redo så tar jag kontakt igen. Och prata ut med dina kompisar och visa dina känslor för om man stänger inne dem så stanner de längrre och du kommer bubbla över tillslut...

Postat: 7 december 2005, 20:50
av PatrikGBG
kan inte hålla med om att du ska gå ut o festa o dylikt, det är typ desperation...sysselsätt dig med annat...nåt vettigt!

till slut märker du inte ens av att det är nåt som saknas, utan de e bara helrätt...

Postat: 7 december 2005, 21:07
av *Sandra*
Tänkt att människor som man inte ens känner kan hjälpa så mycket.... det är så härligt att veta att det finns utvägar och att jag kommer att klara det här,,, även om det inte känns så just nu...

[img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... humbup.gif[/img] [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... humbup.gif[/img] [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... humbup.gif[/img]

Postat: 7 december 2005, 21:36
av Eisenhut
Kärlek kan som sagt vara problem, men det är också det finaste som finns här i världen...

Tror att dom flesta här tyvärr har sett dom negativa sidorna med kärleken, men utan dom hade man kanske inte riktigt uppskattat dom fina, tänk på det. Blev själv dumpad efter 3 år (verkar vara ett magiskt nummer) och kan bara säga ett år efteråt, såren läker. Du kommer nog alltid att ha någpt ärr i alla fall men inga sår.

Mitt tips till dig när det ännu inte gått så lång tid är att faktiskt bearbeta det hela, försök inte gömma det under festande mm. Dock ska du ju inte gräva ner dig.

Jaja, hoppas att du förstod vadjag menade i alla fall...

Krya på dig!!! [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... onsole.gif[/img]

Postat: 7 december 2005, 21:59
av eko
been there done that exakt samma sak!

sandra de har nu gått 1 år och de känns jobbigt vissa dagar ännu. hoppas du inte får de lika jobbigt. du är tjej ni får me uppmärksamhet än vad killar får. så de kommer förmodligen vara lättare för dig!

de är nu dina vänner du ska umgås mest med.. ut o röj lite.. men gör itne dumma saker som försöka me nån annan tätt inpå du lurar bara dig själv o kommer få ångest för man gör ofta sånt man egentligen inte vill.. men man tror att de kommer hjälpa men fördärvar bra situatuionen mer. men du är klok som kör honda och tror säkert du är klok i besluten oxå. krya på dig och de blir bra tiden läker såren! lycka nu till ! kämpa på!

mvh eko

Postat: 7 december 2005, 22:18
av Hondagirl
Been there done that så vet hur d där känns sandra!
som sagt ibland känns kärlek endast som problem! men samtidit så är d ju så underbart när allt funkar!

fått höra mkt tips från kompisar som vart me om liknande o alla de sagt att man ska sysselsätta sig(åka bil eller va i stallet är den bästa sysselsättningen för mig) o inte sitta hemma o deppa..kvällar e särskilt jobbiga av någon anledning hmm..

men säger de råden som ja fått av kompisar...såren läker så småningom o man går vidare,gräv inte ner dig utan se till att sysselsätta dig o va me kompisar o liknande!
[img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... onsole.gif[/img]

Postat: 7 december 2005, 22:55
av NitraM
kärleken kan va förjävlig, jag har varit med om något liknande men det slutade med att tjejen var otrogen två ggr. vi var ihop i 2 år och 8 månader. kunde göra ett skit på 2 månader. gick som ett lik fram och tillbaka, kunde inte sova, äta, tänka eller något.

hoppas du mår bättre i alla fall

Postat: 7 december 2005, 23:23
av EcciBaka
Beklagar, men det är så. 1 veckan innan ett av mina förhållanden sluta letade vi lägenhet, drack champagne på stranden i solskenet, bestämde att vi skulle fara tillsammans och plugga, var efter 2 år. men men. gick åt pipan med det, men vet du vad? Man repar sig! Det BLIR bättre efter ett tag.

Nu lever jag mest för stunden, tjejer bekymrar mej inte så mycket, har sett till att fylla min tid så mycket att jag inte har tid mera [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... /smile.gif[/img] Råder dej att göra det samma, träna som fan, gör lattjo saker o sånt så du slipper tänka på det. Vet inte hur gammal du e men råder dej som jag råder mej själv, ta vara på ungdomen och friheten, man vet aldrig när den är borta igen.

Postat: 8 december 2005, 08:43
av sethz
Tjejen dumpade mig och flyttade efter 6år tillsammans för en 3 veckor sen, så jag vet hur det känns [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img] ..

Menmen livet går vidare! [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... humbup.gif[/img]

Keep your head up and move on.

Postat: 8 december 2005, 12:03
av Hondagirl
hehe tänk om d va lika enkelt o repa sig efter nåt sånt som att säga d liksom..
fast man får me tänka att d kan hända bra mkt värre saker än att d tar slut me den man älskar!! [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... #>/sad.gif[/img]
för mig e d nog såfall typ om hästen får avlivas lr nåt sånt då skulle ja verkligen [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img] dagarna ut! då ja o hästen vart ett radarpar i snart 5 år o gått igenom mkt..e ju fan som ett förhållande fast inte riktit me samma normer haha o mkt mindre krav om man tänker efter! [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... iggrin.gif[/img] (om man nu inte tänker på typ verkligen den värsta scenario som kan hända me ens föräldrar o ja liknande)...

Postat: 8 december 2005, 20:05
av *Sandra*
Nu är svackan större än störst... Frågade i söndags 2 grr om han hade träffat nån annan,, han sa nej. Idag får jag reda på att han hade legat med KÄRRINGEN samma dag [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/whip.gif[/img] När jag ringer och vill ha en förklaring e han totalt känslokall [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img]
Jag är så totalt down just nu.... Jag mår illa....................

Postat: 8 december 2005, 20:11
av EcciBaka
welle: Ringa och fråga saker o sånt ska man låta bli, gör saken bara värre för dej själv. tror jag de flesta kan hålla med om.

Kickboxning... det är bra grejjer det.

Postat: 8 december 2005, 20:33
av Clabbe
<!--QuoteBegin-Welle+8 Dec 2005, 20:05:13--><div class='quotetop'>QUOTE(Welle @ 8 Dec 2005, 20:05:13)</div><div class='quotemain'><!--QuoteEBegin-->Nu är svackan större än störst... Frågade i söndags 2 grr om han hade träffat nån annan,, han sa nej. Idag får jag reda på att han hade legat med KÄRRINGEN samma dag [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/whip.gif[/img] När jag ringer och vill ha en förklaring e han totalt känslokall [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img]
Jag är så totalt down just nu.... Jag mår illa....................
<div align="right"><a href="index.php?act=findpost&pid=218797"><{POST_SNAPBACK}></a></div><!--QuoteEnd--></div><!--QuoteEEnd-->

Ringa om prata med honom är nog mest dumaste du kan göra.
Du kommer bara själv att må sämre efter samtalet än vad han kommer att göra.
Sysselsätt dig med saker hela tiden, umgås med vänner, sitt inte ensam och grubbla.

Worst case senario är at hitta nån att glömma bort honom med.
men det rekommenderas inte då det troligen kommer såra den andre mer.

Postat: 8 december 2005, 21:09
av Sany
Usch, lider med dig tjejen.
Men ge honom inte nöjet av att veta att du fortfarade bryr dig. Att ha så lite kontakt med honom som möjligt är nog det bästa. Iaf nu i början..

Postat: 8 december 2005, 21:20
av ziggy
Welle: Lider med dig. Har varit i samma situation. 2ggr nu kan man säga med 2 olika. Inte kul. Jag håller med dom andra om att sysselsätta dig med kompisar och annat. Är det så att han träffat någon ny så håll dig borta från att ringa han för då blir man bara mer arg när man tänker på den andra som han träffar. Sen ställer man frågor för att luska ut saker och det gör inte att man mår bättre.
Att hitta en "rebound" kan ju funka men har inte gjort det för mig. Jag har bara mått sämre.

Kom ihåg att det blir bättre tillslut. Umgås med dina vänner och låt dom "ta hand" om dig. Det hade jag underbara vänner som gjorde.

Det kommer inte bli bra på en gång. Tog mig bra lång tid med första och kämpar fortfarande med den andra. Men det blir bättre för varje dag.
Kämpa på. Du har stöd av vänner och bekanta och vi här på HPC

Postat: 8 december 2005, 23:44
av *Sandra*
<!--QuoteBegin-ziggy+8 Dec 2005, 21:20:10--><div class='quotetop'>QUOTE(ziggy @ 8 Dec 2005, 21:20:10)</div><div class='quotemain'><!--QuoteEBegin-->Welle: Lider med dig. Har varit i samma situation. 2ggr nu kan man säga med 2 olika. Inte kul. Jag håller med dom andra om att sysselsätta dig med kompisar och annat. Är det så att han träffat någon ny så håll dig borta från att ringa han för då blir man bara mer arg när man tänker på den andra som han träffar. Sen ställer man frågor för att luska ut saker och det gör inte att man mår bättre.
Att hitta en "rebound" kan ju funka men har inte gjort det för mig. Jag har bara mått sämre.

Kom ihåg att det blir bättre tillslut. Umgås med dina vänner och låt dom "ta hand" om dig. Det hade jag underbara vänner som gjorde.

Det kommer inte bli bra på en gång. Tog mig bra lång tid med första och kämpar fortfarande med den andra. Men det blir bättre för varje dag.
Kämpa på. Du har stöd av vänner och bekanta och vi här på HPC
<div align="right"><a href="index.php?act=findpost&pid=218822"><{POST_SNAPBACK}></a></div><!--QuoteEnd--></div><!--QuoteEEnd-->

Jag blit tokig när jag tänker på att han myser med nån annan än just mej men jag har kanske inte rätt att kalla henne för kärring vilket hon säkert inte är,,, med tanke på att jag själv satt i samma sits för tre år sen,,, kärleken är verkligen blind!
Men allt är så jobbit, jag älskar honom verkligen,,,, och jag älskar hans familj, men de vet jag finns kvar och de stöttar mej till 100% verkligen.
Jag måste bara komma på fötter så att jag kan gå vidare.
Som sagt mina vänner finns också verkligen här för mej och jag älskar dom.

Och tro mej, ni här på HPC är ett grymt stöd också bara så ni vet,,, ALLIHOP!!!
Kanske min kärlek finns här någonstans, vem vet [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/wink.gif[/img]

Kram på er allihop*

Postat: 9 december 2005, 02:20
av EcciBaka
Andre: [ecci kicks on the balls] lugn o fin, down boy [whiplash] [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/wink.gif[/img]

Postat: 9 december 2005, 11:16
av sethz
<!--QuoteBegin-Welle+8 Dec 2005, 21:05:13--><div class='quotetop'>QUOTE(Welle @ 8 Dec 2005, 21:05:13)</div><div class='quotemain'><!--QuoteEBegin-->Nu är svackan större än störst... Frågade i söndags 2 grr om han hade träffat nån annan,, han sa nej. Idag får jag reda på att han hade legat med KÄRRINGEN samma dag [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... >/whip.gif[/img] När jag ringer och vill ha en förklaring e han totalt känslokall [img]http://www.hondaklubben.com/forum/style ... rybaby.gif[/img]
Jag är så totalt down just nu.... Jag mår illa....................
<div align="right"><a href="index.php?act=findpost&pid=218797"><{POST_SNAPBACK}></a></div><!--QuoteEnd--></div><!--QuoteEEnd-->

Vet att det är lätt o säga o svårt att göra, Kom på mig själv ett par gånger med telefonen i handen och nära att ringa.
Men man mår faktist bättre om man låter bli.
Gör saker med kompisar, försök att inte vara själv så mycket, Det är mer eller mindre det enda som hjälper.

Som sagt lätt att säga, helvetes mycket svårare att efterleva. Men det funkar!