Hondaklubben

En polare tog livet av sig igår. Jag vet att det inte är rätt utväg. Hur gör vi andra som sörjer han nu då? Aldrig varit med om att en polare tagit livet av sig förr. Man tänker ständigt på han och hur han varit. Detta har varit en väldigt jobbig dag för familj och vänner. Ville skriva av mig lite hoppas det är ok.

Vila i frid

usch så hemskt , umgås med nära och kära kan vara en bra start , eller något, har en polare också som tog livet av sig, det är verkligen inte kul, prata med de som kände han,

vila i frid

Jag beklagar verkligen innerst inne Mogge, fruktansvärt att vara med om något sådant.

I sådana sitvationer så brukar det kanske vara skönt att träffa gemensamma vänner, prata om honom osv så alla kan prata ut. Det tar tid att sörja, olika lång tid för alla.

Tråkigt att en människa ska ta den utvägen, min morbror tog sitt liv för ett tag sedan också.. Inte rättvist för 5 öre

Tråkigt att höra! Umgås med nära & kära.

Vila i frid

/Danne

p.s tycker du ska komma förbi nån dag snart med din farssa, dricka kaffe å snacka lite skit

träffa alla som är berörda och prata om det som hänt är bra, försöka reda ut varför han gjort det o.s.v. lättare att bearbeta nåt konkret. om man inte hittar någon orsak så... prata om det... träffa folk, träna o.s.v. det sämsta man kan göra är att gömma sig. så håll utkik att ingen som berörs går in o gömmer sig o slutar träffa folk.. trist när sånt händer. riktigt trist.

vila i frid

Beklagar Mogge! Det gäller att prata, prata, prata och prata! Sitt inte och fundera i ensamhet är mitt stora tips. Man kan nog aldrig förstå till fullo varför! Har själv varit i din situation vid två(!) tillfällen

Steg ett till att förstå är att inse att personen inte var samma person i slutet av livet, det mesta av logik, moral, sunt förnuft är bortspolat sedan en tid tillbaka och en järnridå har satts upp för att skärma av världen från ens egen depression.

Det finns otroligt mycket hjälp för de efterlevande att få, även de som inte är inom familjen enbart utan även vänner och bekanta.
Kolla gärna mer på <a href="http://www.spes.nu/" target="_blank">http://www.spes.nu/</a>

Jag har själv varit otroligt nära att hamna i situationen själv (alltså att nån nära skulle ta livet av sig) men lite magpumpning fick upp den pillercoctail som svaldes. Vi nära fick bra med hjälp av Danderyds Suicidenhet där de har just träffar för efterlevande, fick även tips om SPES som jobbar just med Suicidprevention och även hjälp till efterlevande.

Prata gärna med de som är dig nära men tänk också på att det finns de som tycker det är väldigt jobbigt att prata om sånt här och att då gör du dig själv bara en björntjänst att prata om det med dem.

Skicka gärna PM om du vill snacka eller ha lite fler länkar.

Att inte tänka på vad man måste göra för att bearbeta det. Utan tänka på vad man vill och känner själv.
Alla vill kanske inte sitta i en ring och prata utan vill bara låta det sjunka in och vara för sig själv.
Vill man prata med någon, kanske en kompis, så ska man tänka på att han/hon lyssnar säkert gärna.
Men förvänta dig inga svar eller reaktioner för folk vet inte riktigt hur man ska reagera i sådana situationer.
Det är upp till dig att styra, vill du prata så ska du prata. Behöver du en kram så får du krama först.
Sen om det är ett självmord eller sjukdom/ålder så kan det vara lika svårt att fatta på en gång, det handlar väl mer om hur nära personen var.
Så ta det i din takt och på ditt sätt. Gör bara det du känner för och prata inte med massa folk om du inte vill bara för att "man ska göra så".
Och kom ihåg, även manliga män får gråta.
Ta det lugnt och hoppas du hittar ett bra sätt som passar dig.

//Peter

Har också varit i din situation
man kan tycka att det är egoistiskt gjort mot nära och familj..till en stor del tycker jag också att det är det men förmodligen mår dessa personer så pass dåligt psykiskt och söker förmodligen frid.

tycker du ska prata med personens familj i första hand...dom lär behöva mest stöd just nu

vila i frid

Sen skall man absolut inte ta på sig rollen som hobbyterapeut heller, det är något som skall skötas av proffs för det är otroligt betungande och kommer med säkerhet bara sänka dig själv också.

Jag föreslår fortfarande att ringa till SPES jourtelefon och i alla fall ställa de frågor du har... det är helt anonymt och orkar du inte prata längre så är det bara att lägga på.