Hondaklubben

Tjabba!
Jag har bytt till en bil som kan bromsa själv! Efter knappt tre år med Subaru Outback och 13.000 mil så hade jag fortfarande inte lärt mig att undvika tjyvstopp på den helt vibrationsfria motorn. Funderade på att byta till en med automat nu när den äntligen kom 2013, men då visar det sig att det inte finns några särskilda assistansystem för att minska skadorna vid en krock.

Tidigare modeller av CR-V har aldrig varit intressanta då bakdörren varit felhängd (högerhängd) dessutom reservhjul på dörren...

Å andra sidan ligger Borås Bilhall inom synhåll hemifrån på andra sidan motorvägen. En firma som haft Honda bilar i 25 år eller så. Det är dom som servat min Subba och det har dom gjort till min belåtenhet (kan jag inte säga om Auto7H som sålde bilen).

Valet för ny bil stod mellan Lexus RX450h, Mitsubishi Outlander och Honda CR-V.
Lexusen föll bort rätt snabbt - ett fåtal verkstäder och opraktisk inredning - ja så var den litet dyr...
Det som talade för Outlandern var lastförmågan och avsaknaden av automatiskt avbländande innerbackspegel - det som talade mot den var den stinkande skinnklädseln och en extra sätesrad (jo - vill man ha säkerhetsfinesserna så måste man köpa allt annat lullull också) samt en trist återförsäljare.
Det som talade för Hondan var en bra verkstad på 4-5 minuters gångavstånd, ovanligt lukfri inne i kupén och att den trots sin litenhet med lätthet kan lastas med mina tävlingsmodellflygplan - det som talade emot var egentligen ingenting förutom en undermålig radioantenn och den fåniga innerbackspegeln. Att CR-V inte har någon riktig fyrhjulsdrift stör mig inte det minsta - kanske snarare en fördel eftersom Subban gjorde hemska kast åt höger med bakvagnen när jag fick vattenplaning och lättade på gasen...


Med facit i hand efter en vecka - bränsletanken är på tok för liten för en så törstig bil - tyckte Subban var törstig men denna går 30-40 mil kortare på en tank om nu färddatorn stämmer. Subbans färddator visade en snittförbrukning på knappt 0,6 liter per mil, men den verkliga förbrubrukningen för 10.000 mil var straxt över 0,7 - med manuell låda nästan bara motorvägskörning i 100-110. Min gamla goa Chrysler Voyager som jag körde 22.000 mil snittade 0,67, 500 kg tyngre, bredare, högre än såväl Toyotan (som började rosta efter ett år) som såväl Subban.
Att jag skulle få en högre förbrukning med en automatlåda är dock ingen överraskning. Kanske blir bättre när motorn är inkörd.

Lustigt nog är motorvärmaren (Eberspächer) till CR-V hela 8.000:- billigare än till Subarun (drygt 24 papp är inte billigt för något man måste ha på vintern och som ingår i flera andra bilmärken som standard) trots att det är samma värmare. Visserligen fick jag ingen bruksanvisning på svenska men den är inte värd 8 papp.... dessutom vet jag ju hur den fungerar redan...

Tjenare Ingvar

Kul med CRV-åkare här på forumet. Mer av det

Vid nästa Hondaträff så skulle en uppvisning av dina modellflygplan säkert vara av intresse. Det är ju också ganska högvarviga motrorer på dom, eller?

/Håkan

Grattis Ingvar till en mycket fin bil!
Välkommen till Honda!
Det skulle vara intresssant hur du upplever bilen efter några månaders användande.

Hej igen!
Ja - jag tycker själv det är spännande att se hur jag kommer att trivas med denna bil. Om allting klaffar skall den in på rostskyddsbehandling nästa vecka, en 3-4 veckor efter det skall den få en Permashine lackbehandling (den håller bilen ut och kan bara göras en gång) och även en behandling för att inte få missfärgning av den tråkiga skinnklädseln (jag hade helst velat ha tygklädsel men det gick inte att få).

Ja modellflygplanen - jag tävlar på nybörjarnivå inom linflyg trots att jag är 60+ . Alltså motormodeller som man flyger i cirkel och styr med ett handtag och två linor. På utrikiska kallas det jag håller på med för "Pattern precision". Man flyger figurer enligt ett internationellt fastställt program och varje manöver/figur bedöms och poängsätts av två domare. De flesta känner till radiostyrt flyg, men här är det alltså ett mer klassiskt sätt att flyga som kräver massor av övning och en lätt modell med en motor som har helt förutsägbara egenskaper.

Figurerna man flyger har alla det gemensamma att utgångsläget är planflykt 1,5 meter över marken och alla "kanter" - alltså typ en trekantlooping skall ha hörnradien 1,5 meter.

Det stora flertalet modellflygare har aldrig sett linflyg. Lustigt nog så får man alltid applåder från publiken vid arrangemang typ Modellflygets dag, medan de som gör avancerade grejer med sina radiostyrda helikoptrar o flygetyg oftast inte får någon större uppskattning eftersom detta är så vanligt...

Varför är då dessa linstyrda modellflygplan så svåra att få plats med i en bil att de inte på något sätt går att få in i en WV Passat eller Audi A6 ??? Jo - de går inte att ta isär utan har vingen 1,5 meter spännvidd så är även flygplanskroppen ungefär lika lång och dessutom med en stor stabilisator i bakänden. Det enklaste är att ställa den på sned med motorn och ena vingspetsen mot golvet i baksätet. Honda CR-V har helt unika lastegenskaper med dörrar som går att öppna i nästan 90 graders vinkel.

Dom flög rätt ofta såna flygplan här i Oxelösund för många år sen. Kommer ihåg att jag undrade va det var för arga bin som lätt , så jag var tvungen att gå ner och kolla. Bodde precis brevid "banan"