Vi har tillsammans rullat ca 10500 mil.
Fortfarande så ger den mig gåshud och glädjetårar.
Svängde på motorvägen idag.
Det är en skön 90 graders höger så är ganska snäll.
Kommer in alldeles för fort. (Medvetet)
Släpper gasen och knixar till ratten.
Baken kliver ut lite... vill ha mer.
Duttar lätt på bromsen.
Jag får mer, känner även att framdäcken kasar en aning.
Ingen panik känsla utan bara ett kort konstaterande innan
gaspedal planteras i botten av durken och bilen skjuter iväg
skönt förbi 8000-sträcket på varvräknaren.
Får aldrig panik i bilen längre. <!--emo&:)-->
För ett par veckor sedan åkte jag i en 270 graders. (inspirerat)
Lekte med gasen för att få ut baken men den kom inte så långt jag ville.
Samma medicin här. Dutt på gasen. Hoppla... Mycket bredare än tänkt,
men ändå ett kort konstaterande. Bara att styra mot å ge gas...
Att motorn med ITR-kammarna och k-100 går hur skönt som helst
ger ju bara mer njutning bakom ratten. Nålen drar fint till 9000 varv,
i med nästa och den skjuter på igen.
<!--emo&:wub:-->
Vad ger man en Honda i present?
Slingerbulten tur&retur med full attack kanske?

